I senaste numret av "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en tidning som ges ut av konstgödseltillverkaren Hydro Agri AB, har publicerat flera informativa och strategiskt viktiga artiklar om kadmiumfrågan och hur växtodlingen bör agera.

Artikeln följer här. Diagram och text

================================

Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):

Kadmium i potatis

Kadmium utgör ett miljöhot, som uppmärksammas allt mer. Förutom rökningen, är våra baslivsmedel - främst spannmålsprodukter, potatis och rotfrukter - en stor kadmiumkälla. Kerstin Olsson, forskare vid Svalöv Weibull AB, ser allvarligt på kadmiumproblematiken. I sitt forskningsarbete studerar hon kadmiumupptag i olika potatissorter under varierande förhållanden. I nedanstående artikel refereras delar av Kerstin Olssons arbete.

Bakgrund

Kadmium är ett allvarligt miljöhot. Tungmetallen ackumuleras i människokroppen och kan förorsaka skador främst på njurar och skelett. Människan får i sig kadmium genom rökning och via kosten. Viktiga källor för kadmiumintag är baslivsmedel såsom spannmålsprodukter, potatis och köksväxter.

Stora variationer i potatisknölens kadmiuminnehåll

I en undersökning som löpt under 4 år, har Kerstin Olsson vid Nilsson-Ehle laboratoriet (Svalöf-Weibull AB) mätt kadmiumupptaget i 12 olika marknadssorter av potatis under varierande förhållanden. Av undersökningen framkom att variationen i upptag varit mycket stor. Kerstin Olsson nämner två huvudorsaker till varför kadmiumhalten i potatis varierar:

1 Variationer i jordbruksmarkens innehåll

Det naturliga kadmiuminnehållet i olika jordar varierar mycket beroende på mineralsammansättning i berggrunden. Viktiga påverkande faktorer är också atmosfärisk nedfall samt användning av kadmiumhaltiga fosforgödselmedel och slam.

En annan viktig faktor som påverkar upptaget är markens surhetsgrad. Låga pH-värden ökar tillgängligheten av kadmium.

2 Variation i upptag mellan potatissorter

Den genetiska variationen i kadmiumackumulering varierar stort. Bintje har funnits med som jämförande sort i försöken. Bintje har tillsammans med Lady Rosetta uppvisat de högsta kadmiumhalterna, se tabell 1. Lägst kadmiumupptag hade SW Ofelia, som endast tog upp hälften så mycket som Bintje.

Fördelning i knölen

Vid analyser av olika potatiskloner fann Kerstin Olsson att kadmiumhalterna visserligen sjunker omedelbart innanför skalet, men att de åter stiger mot knölens mitt, se figur 1. Skalning av potatisen sänktekadmiumkoncentrationen med endast 10 procent.

Åtgärder för potatisodlaren

Ett föreslaget gränsvärde inom EU ligger på 0,45 mg kadmium/kg ts. Detta värde har inte överskridits i undersökningen, men väl tangerats i sorten Bintje. Kerstin Olsson påpekar dock att de jordar som använts i undersökningen oftast legat på eller strax under genomsnittsvärdet för kadmiuminnehåll i Sverige (0,26 mg Cd/kg jord) och att odlaren bör vara uppmärksam på att jordar med högre kadmiumhalt kan medföra starkt förhöjda halter i potatisknölarna.

Kerstin Olsson menar att man genom att välja odlingsjordar med låg kadmiumhalt och sorter med låg ackumulering av kadmium kan hålla halten i potatis låg. Hon påpekar också att alla insatser för att reducera kadmiumintaget, t ex att välja kadmiumlåga gödselmedel, är viktiga.

Tabell 1. Kadmiumhalten i olika potatissorter i jämförelse med Bintje (1995-1998).

Sort	Kadmiumhalt - Relativa tal	Antal försök
Lady Rosetta	126	2
Bintje	100	13
SW 93 107 (föreslaget namn Aino)	91	7
SW Columbo	88	9
SW Matilda	86	2
SW Annika	85	1
Lady Claire	84	1
SW Apell	73	11
SW Eloge	72	7
Saturna	71	6
SW Hulda	68	2
SW Ofelia	50	8

Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@hydro.com

Litteraturkällor:

Olsson, K, 1998. Kadmiumupptag i potatis och morötter.Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, nr 49, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Olsson, K, Roslund, C.-A, 1999. Cadmium in Swedish potato. Abstracts of conference papers, 14 th Triennial Conference of European Association for Potato Resarch, Sorrento, Italien, 2-7 maj 1999.

=================================================

Min kommentar:

Potatis och vete står för ca 85 procent av vårt intag av kadmium, ungefär hälften var. Vi äter ca 60 kg potatis (färskvikt) per år i genomsnitt per person. Halten kadmium i potatis får därför stor betydelse för vårt dagliga intag. Intaget av kadmium bestämmer i sin tur hur stor risken är att vi skall drabbas av begynnande njurskada.

Än en gång skall påpekas att det inte finns någon marginal kvar, när det gäller kadmiuminducerad njurskada. Tvärtom anges: "Grundat på skattningar i en nyligen genomförd hälsostudie, beräknades det att varje kilo ökning i intaget av kadmium med födan från nuvarande genomsnittliga nivå i Sverige, skulle öka antalet fall av nedsatt njurfunktion med ca 2200 fall." ("The Economics of the Swedish Policy to Reduce Cadmium in Fertilisers" - sid 70, KEMI Oct 97).

Vi förutsätter nu för enkelhetens skull att detta samband gäller linjärt både ovan och nedan nuvarande genomsnittliga nivå i Sverige.

Det ger oss möjlighet att göra följande översiktliga beräkningar:

1. Enligt en undersökning (Öborn et al 1995) varierade kadmiumhalten i potatis mellan 7 - 194 mikrogram per kilo ts. Detta är anmärkningsvärda skillnader i kadmiumhalt och visar också hur lågt det är möjligt att nå. Ts-halten i potatis är ca 23 procent. Dvs vi äter 60x0,23 kg potatis ts per år = 14 kg/år.

Vi svenskar (Ca 10 milj) får vi i oss sammanlagt ca 1 kg kadmium per år från potatis om vi väljer potatsi från den odling som hade lägsta kadmiumhalten. Men potatis med den högsta kadmiumhalten ger oss i stället ett sammanlagt intag av 27 kilo per år. Skillnaden är 26 kilo. Dvs om sammanlagda intaget ökar med 26 kilo kan vi vänta att antalet njurskador kommer att växa med ungerfär 60.000 nya fall.

2. Det föreslagna gränsvärdet som anges i artikeln ovan - 450 mikrogram per kilo ts är orimligt högt. Om all potatis skulle tillåtas att ha denna halt, kan vi räkna ut att antalet njurskador skulle växa med ungefär 136.000 nya fall i jämförelse med att vi använder potatis med den lägsta uppmätta halten. Att sorten Bintje kan nå upp till denna halt är värt att observera.

Codex föreslår nu ett nytt gränsvärde för kadmium i potatis vid 50 mikrogram/kg färskvikt. Detta motsvarar ca 220 mikrogram per kg ts. Även detta nya förslag leder till att antalet njurskador i samhället får växa med ca 70.000 nya fall i jämförelse med att vi använder potatis med lägsta uppmätta halt.

Det bör än en gång påpekas att dessa teoretiska beräkningar bygger på vissa förenklade förutsättningar om linjära samband. Man kan ändå dra slutsatsen att för allmänbefolkningens njurstatus är detta viktiga frågor som förtjänar att tas på största allvar.

Konsumentpolitik

Jag har varit i kontakt med Sveriges Konsumenter i Samverkan. Bengt Ingerstam, ordförande, ser mycket allvarligt på situationen. Man kan i dagens situation inte nöja sig med ovan beskrivna gränsvärden. Som forskaren Kerstin Olsson påpekar är alla insatser för att reducera kadmiumintaget viktiga.

Konsumenternas politik kommer därför att bli:

- Potatis som saluförs skall märkas med sitt kadmiuminnehåll.

- Sorter och odlingsförhållanden som leder till låga kadmiumhalter skall hållas fram.

- Gödsel som innehåller höga kadmiumhalter skall uteslutas från all livsmedelsproduktion.

Då nu avloppsslammet tills vidare inte kommer att spridas i livsmedelsproduktionen, har ett viktigt steg tagits för att minska ytterligare tillförsel av kadmium till åkermarken, potatis och andra livsmedel. Även om slam inte skulle spridas på en potatisodling, sker oavbrutet en omfördelning av kadmium på hela arealen. Även ändrat användninssätt av åkermark leder till att slammets kadmium kan nå potatis och andra grönsaker.

====================================

Appendix

KADMIUMHALT I FOSFORGÖDSEL

Fosforgödsel :	mg kadmium per kg fosfor
NPK från Hydro Agri AB	2
Källseparerad urin*	3
Alla NP och NPK från Hydro Agri AB	< 5
Gräns för kadmiumskatt	5
Medelvärde för konstgödsel i Sverige	15
Slam som sprids medelvärde **	45
Allt slam medelvärde***	55
Gränsvärde för slamöverenskommelsen****	67
Oreglerade slam och konstgödsel som sprids	> 67
Trekammarbrunnar**	90
Saluförbud för konstgödsel	> 100

* Jönsson SLU

** Tideström SNV

*** SCB 97

**** Gränsvärdet 2 mg/kg ts motsvarar 67 mg/kg fosfor (3 % fosfor i ts)

Gunnar Lindgren, Pl 1363, 446 00 Älvängen, Sweden
Tel/fax 0303/745155, mobil 070-567 90 54
e-mail gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com