|
1. Rapporter
Kommer straxt
2. Debatten
Hej redovisas två avsnitt om antibiotika och resistens. I sluten kommer en kommentar från mig.
Hälsningar
Gunnar Lindgren
Inslag i Rapport
===========
I TVs nyhetsprogram Rapport under den gångna helgen fanns ett inslag om antbiotikas uppförande i miljön utifrån diskussionen om resistensutveckling.
Det var professor Mats Tysklind som redovisade resultat från forskningen vid Umeå Universitet. Vissa antibiotika är mer lättnedbrytbara, andra svårnedbrytbara. Substanser som binder till partiklar blir oåtkomliga för ljuset och dess UV-strålning. Denna mekanism brukar annars påstås av vissa forskare sörja för nedbrytningen av dessa substanser. Att vissa typer av antibiotika är svårnedbrytbara kan man exempelvis se vid fiskodlingar, där den antbiotika som används vid uppfödningen av fisk, finns kvar i flera år gamla sediment.
Då svårnedbrytbara antibiotika binds till partiklar kan man på goda grunder anta att dessa ämnen också finns i slammet. Detta är inte undersökt alls. I Schweiz har man dock påvisat antibiotikarester i avloppsvatten. I Spanien har man påvisat antbiotikaresistens hos organismer i vattnet nedströms avloppsreningsverk.
Det är betydande mängder antbiotika som används i det svenska samhället. I Sverige förskrevs 1994 80 ton antibakteriella medel för humant bruk och ytterligare 30 ton för behandling av djur. Om vi utgår från att ungefär 50 % av intaget antibiotika utsöndras med urin och avföring i oförändrad form, så är det ca 50 ton som sprids till vattendrag, avloppsslammet och till stallgödsel.
Tidningen "Politiken"
===============
I den danska tidningen "Politiken" den 10/3 99 finns en artikel om resistenta bakterier i stallgödsel.
RESISTENS SPRIDS I NATUREN
En grupp danska forskare har funnit att bakterier, som är motståndskraftiga mot antibiotika, överlever i naturen när de sprids med gödsel från jordbruket, och att den så kallade resistensen kan överföras till andra bakterier i jorden. Därmed finns det en risk att danska livsmedel innehåller fler resistenta bakterier än forskarna hittills har trott, samt att resistensen kan överföras till människa och djur, menar forskaren Frank Moller Aarestrup, Statens Veterinaere Serumlaboratorium (SVS). Detta kan i framtiden göra det ännu svårare att behandla infektioner med antibiotika.
- Vi är bekymrade för att bakterier i gödsel ger sina resistensgener vidare till naturligt förekommande jordbarkterier, varifrån de kan överföras till människa och djur, säger han.
SVS deltar tillsammans med Köpenhamns Universitet, Lantbrukshögskolan, Danmarks Miljöundersögelser och Danmarks Fiskeriundersögelser i ett större forskningsprogram, som skall kartlägga vad som sker med de antibiotikaresistenta bakterier som sprids med gödsel. Resultatet ger anledning till bekymmer hos Statens Serumlaboratorium. Avdelningsdirektör Vibeke T. Rosdahl menar att det är helt fel att sprida resistenta bakterier i miljön.
- Det motsvarar att man sprider sjukhusavfall på sitt golv och det kommer vi aldrig att göra, säger hon. Hon menar att det är viktigt att snabbt få undersökt hur stor risken är att de gener som ger resistens kan föras tillbaka till människor och djur.
Ledaren för Folketingets Livsmedelsansvar, Jörn Jespersen:
- Det bör mana till största försiktighet för hur vi hanterar gödseln.
Livsmedelsminister Henrik Dam Kristensen säger att han ännu inte haft möjlighet att se de nya forskningsresultaten, men han är mycket uppmärksam på problemen med resistens.
- Därför har jag vidtagit en rad åtgärder emot tillväxtfrämjande preparat och för att begränsa bruket av vetrinära läkemedel, säger han."
(Christian Lindhardt)
===================================================
Min kommentar:
Svårnedbrytbara antibiotikarester är ännu ett exempel på riskabla ämnen i slammet som vi inte har någon aning om, eftersom de inte mäts upp i de slam som godkäns för spridning i livsmedelsproduktionen. Här måste försiktighetsprincipen råda, eftersom konsekvenserna är så svåröverskådliga.
Jag har hört misstankar framföras om att antibiotikaresterna samt redan resistenta bakteriestammar kan ge upphov till resistens hos organismer i markfloran. Då skulle de naturliga jämvikterna mellan olika konkurrerande arter kunna sättas ur spel med oöverskådliga konsekvenser för markandningen.
Slutligen hittar man exempel på inlägg i slamfrågan i USA under adressen:
http://home.earthlink.net/~rhenderson/grsludge.html
Där är tonläget mer uppskruvat.
|
Tel/fax 0303/745155, mobil 070-567 90 54 e-mail gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com |
Hej!
Jag har fått flera brev om och synpunkter på antibiotika och resistens som jag vidarebefodrar.
/Gunnar
==============================
Marilyn Mehlmann skriver:
Tack för en intressant diskussion.
Jag blir glad om vi kan få underlag för information till hushåll, d v s "vanligt folk", om vad de kan göra i sammanhanget. En del verkar klart:
- var restriktiv med att använda antibiotika
- släng aldrig oanvänd antibiotika i soporna eller toaletten utan ta tillbaka till apoteket (vad gör de med den? är det någon som vet?)
För den som har separerande toaletter vore det MYCKET bra om någon kan ge ett svar på frågan från Anders Schönbeck, förtydligad så här: händer det att antibiotika förekommer även i urin? Är det rentav så, att det är där det mesta förekommer?
Gäller det några särskilda preparat eller beror det i stället på omständigheterna och i så fall vilka?
Perspektivet att folk begär antibiotika som läkare skriver ut mot bättre vetande äger förmodligen någon riktighet men min egen erfarenhet är den motsatta: att jag fått försvara mig och mina barn med näbbar och klor mot okynnesutskrivning där läkaren t o m sagt att han inte vet alls vad det är för åkomma men han skriver ut lite antibiotika utifall. Vad göra åt detta?
Vårhälsningar,
Marilyn Mehlmann
=============================================
Kajsa Sundberg från Naturvårdsverket skriver:
Med anledning av den debatt som förs om antibiotika vill jag berätta att det gjorts en förstudie om läkemedel och miljön som redovisas i Naturvårdsverkets rapport 4660 "Läkemedel och miljön - förstudie om spridning av läkemedel och deras nedbrytningsprodukter i miljön". I den finns det en del material om antibiotika, utsöndring mm samt förslag till hur man kan gå vidare med frågan om spridning av läkemedelsrester och dess nedbrytningsprodukter i miljön.
Genom en komplettering i Läkemedelslagen fördes miljöeffekter in i lagen från den 1 juli 1995. Tillämpningen av den lagen är ju Läkemedelsverket primärt ansvarig för.
Vänliga hälsningar Kajsa Sundberg
==============================================
Vad händer om man bränner penicillin?
Nils Tiberg
=============================================
Lillemor Lewan skriver:
Till Gunnar Lindgren och andra i Kretsloppsnärverket,
(Mitt postsystem (Eudora) accepterar inte alla adresserna, kanske är det dags att rensa, se PS 2 nedan) Både när det gäller fosfor-kadmium, antibiotika resistens och andra riskfrågor, är följande notis från det årets Läkemedelskongress i veckobladet "Medicinsk Bulletin" (dec 1997, utg. Läkemedelskommittéerna och sjukhusapoteken i Lund och Malmö) nyttig läsning, som visar hur lite vi kan/vill förutse:
OM KOMMUNIKATION: människor-gener-bakterier ---Julian Davies, prof Vancouver erhöll årets Scheelepris för forskning om antibiotikaresistens och sa i sin prisföreläsning Antibiotics - from Panacea to Environmental Threat.
" Under de sista 50 åren har ett globalt experiment utförts. Mer än en miljon ton antibiotika har tillförts miljön i ett försök att i terapeutiskt syfte utrota delar av bakteriepopulationen. Försöket har misslyckats på två sätt
-Bakteriepopulationen blev resistent och överlevde
-Experimentet övervakades inte medan det gjordes, och resultatet kan bara avläsas i efterhand. Det är därför svårt att kartlägga, hur resistensspridningen i detalj gick till.
Redan Fleming (1881-1955, nobelpris 1945) insåg att bakterier kan bli resistenta mot antibiotika och uttryckte förhoppningen att de inte skulle missbrukas. Trots denna tidiga insikt har förvärvad resistens kunnat påvisa för praktiskt taget alla antibiotika redan kort efter deras introduktion i terapin. Den fråga Julian Davies ställt är varifrån resistensgenerna kommer, och hur de kunnat spridas så fort. Hur kan den naturliga antibiotikaresistensen hos en jordbakterie plötsligt återfinnas i en luftvägspatogen bakterie?
Det sannolika svaret är genant för många parter. Generna för resistens kan ha överförts med själva antibiotikaberedningen direkt från den antibiotikaproducerande mikroorganismen till patienternas tarmflora. Vissa tarmbakterier har sedan kunna bygga in den främmande arvsmassan i plasmider, vilket gör den färdigförpackad för spridning till andra bakterier (t ex vanligt förekommande luftvägspatogener os v). En sådan överföring kunde inte förutses när antibiotika introducerades, men flera av de nödvändiga stegen har kunnat demonstreras experimentellt i dag.
Julian Davies underströk att antibiotikaeran inte är förbi. Nu gäller det att begränsa skadan av det skedda och inte i onödan sprida resistensgenerna vidare. För framtiden hoppas han på utveckling av helsyntetiska antibiotika, som alltså inte produceras med hjälp av någon med nödvändighet resistent mikroorganism." ---- Slut på citatet.
TILLÄGG: Syntetiska antibiotika kanske kan vara bra. Men de blir förmodligen mer persistenta än naturligt förekommande. Så är det med mycket, Se Monitor 6 Organiska miljögifter (SNV). Där beskrivs bland mycket annat effekterna av mänskligt könshormon (naturligt och p-pillersyntetiskt) på fisk utanför avloppsreningsverk i en engelsk å-mynning. Motsvarande undersökningar har gjorts utanför ett mindre reningsverk på västkusten av svenska forskare (Ethinyloestradiol - an undesired fish contraceptive? Larsson et al. Aquatic Toxicology 1998). Det är mycket som kommer ut via reningsverken, men också mycket som sprids direkt via urin mm från djuren på fält och från lagårdar.
Vi behöver kemister som lär oss leva med färre kemikalier, inte fler och inte mer!
Glad Påsk! Lillemor Lewan
PS 1 Varningen för fosforkadmium inte blir reklam för handelsgödsel, där fosfortillförsel kombineras med kvävetillförsel mm - bättre att hålla nere tillförseln!
================================
Länsveterinär Herbert Lundström skriver:
Hej!!
Tack för Dina artiklar om Cd och om resistensutveckling hos bakterier!! När det gäller resistensutvecklingen och de olika mekanismer som kan bidraga till överföringen av R-genen känner vi ju ganska väl till dessa. Det är ju därför ingen tvekan om att dessa mekanismer träder i kraft när helst det finns möjligheter. Självklart måste det kunna ske i slammet om nu antibiotika kommer ut som nu sker. Särskilt mycket forskning behöver inte ske för att komma fram till denna slutsats. Lika självklart tycker jag det är att försiktighetsprincipen skall gälla och att vi alla måste försöka begränsa användningen och samtidigt försöka undvika spridningen av antibiotiska substanser till reningsverken. Det är ju också synnerligen viktigt att sprida informationen om s.k. "prudent use of antibiotics" inom läkar- och veterinärprofessionerna men även till allmänheten, för att undvika onödig förskrivning genom det tryck som utövas mot läkarna. Vid den stora antibiotika-konferensen i Köpenhamn "The microbial threat" påstods från läkarhåll att av tre förskrivningar av antibiotika till barn var två egentligen onödiga och var ett resultat av det tryck som föräldrarna utövade.
Det känns inte rätt att som tydligen i Danmark lägga det mesta ansvaret på antibiotika/resistens problemet på den veterinära sidan. Det finns en risk att man som vanligt letar syndabockar och sedan nöjer sig med åtgärder som inte är adekvata eller tillräckliga. Här finns problem på alla håll. Detta betonades också vid konferensen i Köpenhamn där man inte kastade skulden på andra områden utan menade att det var ett gemensamt problem. Detta var första gången vad jag vet där en samlad expertis från alla områden kom överens om frågans allvar och att åtgärder måste vidtagas. Detta sker nu också på olika sätt men som Du nog vet finns det en trög konservatism som måste övervinnas. Jag tror det är möjligt även om det kommer att ta tid och mycken möda att nå fram. Det är dock nödvändigt och det känns bra att vi här i Norden nu kan visa fram ett gott föredöme för resten av Europa och helst världen - det är dock ett globalt problem kopplat till det ökade resandet och turismen.
Som sagt tack - jag skickar en liten sammanfattning som kommit ut i dagarna separat per post.
Glad Vår med mycket fågelkvitter i vår underbara natur. Orrarna spelar nu på
Hallaberg m fl platser.
Herbert L.
=======================================================
Anders Schönbeck skriver:
Hej och tusen tack för ännu ett intressant inlägg. Har du någon aning om hur utsöndrat antibiotika resp hormonrester fördelar sig mellan fekalier och urin.
Hälsningar
Anders Schönbeck
Herbert Lundström kommenterar detta:
Det går inte att lämna några generella svar på den från. Allt beror på respektive substansers kemiska strukturer. Vi har exempelvis specifika tarmantibiotika som inte resorberas i någon större omfattning - hamnar alltså i faeces etc. Det finns däremot gott om forskningsresultet om de olika antibiotika-typernas sätt att fungera. Det ingår bl.a. i den bedömning som sker vid godkännande-proceduren inför en ev. registrering som läkemedel.
========================================================